Jag har sen en tid tillbaka funderat mycket på varför de känns som att de hela tiden saknas en pusselbit i mitt liv?? Som ett tom rum som inte går att fylla....men jag har har inte kunnat sätta fingret på vad de är??

 

Nu ska jag vara lite personlig.. för ca 1 månad sen fick jag svaret när jag fick möjligheten att göra en Regression från barndomen(orkar inte gå in på vad de är direkt) men man kan gå tillbaka och åter upplever känslor och situationer från barndomen.Ofta när man gör en regression så har det ett läkande syfte, man går tillbaka till roten av ett problem,en regression kan lösa upp många mentala knutar. En nära vän till mig arbetar som diplomerad regressionsterapeut,diplomerad samtals- och EFB-terapeut och de är därför jag fått denna möjlighet att testa denna resa.

 

Jag kände innan att de skulle bli spännande att testa och jag har kommit fram till så mycket bra som jag inte ens visste om mig själv innan =) De jag ville ta upp här som jag kommit fram till är att de funnits något väldigt viktigt i mitt liv under hela min uppväxt, men jag har nog inte riktigt fattat hur viktigt den delen varit för Hanna som person. "Hästar" är såklart de jag ville komma fram till =) ända sedan 6års ålder har jag hållit på med hästar och jag har ägt två egna Fame var min första lilla pålle som jag fick då jag var 13år, och sen när jag var 16år köpte vi min älskade Camido min stjärna =) Han har betytt så otroligt mycke för mig....han lyssnade alltid, blev alltid glad att se mig och han hade ett hjärta av guld. Tyvärr sålde jag honom sommaren 2003 pga studier, flytt och att jag varken hade tid, ekonmi eller möjlighet att ge honom de han behövde.

 

Fame Bild från -97

 

På nåt sätt har jag nog aldrig förlåtit mig själv för att jag sålde honom och har känt en skuld inombords att jag svek honom....han var min absoluta bästa vän som jag delade allt med. Jag hade lovat honom att han skulle få stanna hos mig resten av sitt liv, men saker och ting förändrades :/

 

Även stallet var de bästa stället man kunde hänga på och de gav mig gav många skratt, lugn, glädje och harmoni. Sen när man sitter på ryggen på hästen så upplever jag en sån frihetskänsla..svårt att beskriva för den som inte är hästvan..men för mig har detta varit en viktig del i mitt liv egentligen en livsstil. Så när man en dag står där utan häst...så blir de inte bra!!

 

Under de senaste veckorna har mina tankar gått upp och ner över hur jag ska kunna ta upp hästarna igen och de var faktiskt efter ett samtal med min mamma förra veckan som jag bestämde mig för att på ett eller annat sätt satsa på hästar igen =) har även funderat på ridskola?? men när man en gång haft egen häst så är inte ridskola de rätta för mig...jag vill ju kunna få ta del av vardagssysslorna som att mocka, pyssla, mysa och bara sitta på en höbal i lugn och ro och rensa tankar.

 

Även sökt efter att bli medryttare...men då får man ju ofta en massa riktlinjer att följa men måste ändå betala desamma som att ha en egen häst. Så jag har istället sökt efter en stallplats i närheten?? och hittat en möjlig som verkar vara ett jätte mysigt stall med trevliga tjejer och hästar....skulle även ge nig en möjlighet att lära känna lite nya vänner som delar mitt intresse =) stallet ligger även nära där vi bor.

 

Så¨nu har mitt sökade varit att hitta en foderhäst som man lånar eller hyr och betalar utgifter för och sen får ha som sin egen och många brukar även lämna möjlighet till senare köp. Har dock inte hittat någon som intressserat mig många är äldre hästar runt 20år och då är dom för gamla, problemhästar som man inte alls har lust att rida..så jag har inte fått napp.

 

Nu till de bästa är att jag har hittat ett försäljningsstall söderut som hyr ut hästen upp till 1år för senare köp och de alternativet skulle passa mig jätte bra. Då får jag pröva hästen och lära känna den för att se om kemin i mellan oss fungerar och även se hur ett hästliv fungerar med ett familjliv =) så de känns som ett jätte bra alternativ och jag har hittat en kanon fin häst som jag hoppas kommer uppfylla mina förväntningar till veckan. De är dock väldigt lång res väg till stallet där hästen finns, men de känns som man måste pröva hästen innan man vågar ta hem den...jag vill känna om de klickar då man träffar honom. Om de skulle vara så att inte denna häst funkar för mig då jag kommer ner så har jag möjlihet att testa fler hästar på plats.

 

Jag känner att jag måste verkligen ta de här steget just nu i mitt liv och för min egen skull och satsa på något som jag mår bra av...jag älskar hästar och dom fyller något hos mig som ger mig lugn, trygghet och lycka. Många funderar säkert på hur jag ska hinna med en häst? å va dyrt med hästar..men de handlar om att man får prioritera annat mindre viktigt och ibland tänka på sig själv i första hand. Tror även att Ebba och Theo kommer tycka att de kommer bli skoj att hänga med till stallet ibland ;)

 

På måndag är de i alla fall dags för att åka söderut för en spännande resa..vi kommer sova 2 nätter i sthlm. De pirrar redan i magen och jag känner mig en aningen nervös =) har nog egentligen längtat efter denna dag väldigt länge även fast jag inte vetat om de själv :) De är viktigt att försöka följa en del av sina drömmar...och kom ihåg att satsa på er själv ibland och man sätter upp hinder för sig själv =)

 

Kolla in hästen som jag ska kolla på =))) ser ni vem han liknar??? De ser nästan ut som min gamla stjärna Camido =)